Christina Wahldén tar än en gång sig an ett svårt, brännande ämne. Fallen flicka går rakt in i hjärtat!
«Rona är sen ut från skolbiblioteket. Klockan är strax efter fem. Hon skulle egentligen behöva fortsätta att läsa sina läxor, men hon vet att det här är allt hon får. En alldeles egen, speciell timme mellan fyra och fem. Fyra, då skolan egentligen slutar. Fem, då den slutar enligt det specialgjorda schema som Monika, hennes lärare, har gett henne så att hon ska kunna visa pappa hemma att hon är schemalagd till klockan fem. Hennes gyllene, heliga timme.»
Rona är 16 år. Hon och hennes familj, mamma, pappa och sex syskon, flydde från Afghanistan och kom till Sverige för ett par år sen. Rona är den enda som riktigt har acklimatiserat sig, mamman är gravid och pappan lämpar över allt ansvar på sin äldsta dotter, som är den som får sköta hela hushållet. Men hon har det svårt, hennes pappa håller henne under sträng uppsikt och så fort hon inte gör som han säger så slår han henne. Till slut går det så illa att hon blir knuffad ut från balkongen av sin pappa och äldre bror.
Balkongflickor är ett fenomen som man började prata om för ett par år sen. Flickor som dött eller skadats svårt efter att ha fallit ut från en balkong. Var det verkligen så att det var olyckshändelser, eller var det något annat som låg bakom? I Fallen flicka skildras en ung tjejs kamp för att få vara den hon är och för att få leva.
Christina Wahldén har återigen skrivit en superstark, otäck och väldigt gripande roman. På sitt raka, enkla sätt beskriver hon många flickors verklighet. Det är omöjligt att inte beröras.