De allra flesta väntar gärna minst en dag med att ta tag i det som egentligen borde fixas direkt. Först när vi närmar oss sista minuten får vi upp tempot på allvar och under sista femtedelen av den tid vi har på oss gör vi större delen av en viss uppgift. Hur kommer det sig?
Dansa på deadline ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende. Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som har visat sig vara användbara både för enskilda individer och organisationer.
Dansa på deadline riktar sig till dig som har svårt att ta tag i saker, som vill veta varför du prokrastinerar och vill ändra detta mönster — eller som vill få någon annan att komma till skott.
Ordet prokrastinering har gjort en snabb karriär i det svenska språket, sannolikt för att det behövs. Det har hämtats från engelskans procrastination som i sin tur härstammar från latinets pro crastinus (till morgondagen)
