Norstedts

Herman Melville [1819–1891] var en amerikansk poet och romanförfattare, mest känd för äventyrsromanen Moby Dickfrån 1851, som kommit att utgöra en av den amerikanska litteraturens grundpelare.

I Anna Janssons nya Maria Wern-deckare brottas Gotlandspolisen med en mördare som visar sig följa alkemins principer. Jakten på den fanatiske gärningsmannen rör sig från ett gammalt konstnärskollektiv på Gotland till Kosta Boda Art Hotel.

Den nu åldrade glaskonstnären Justus Hartman var en av de sista alkemisterna. Det som drev honom var inte tanken på guld och rikedom, utan mystiken. Hårt förbundna, som i en sekt, höll han sina lärlingar.
Nu vill någon ta del av den innersta hemligheten innan Justus går i graven och en tidig morgon blir han bortförd från Visby lasarett i en stulen färdtjänstbuss.
Hans borson, kommissarie Tomas Hartman, söker sin farbror i Mästerby. Allt är sig likt i glashyttan fast fyrtio år förflutit. Minnet av Angelika, en förlorad kärlek, får honom att förlora fästet i sitt äktenskap. Det finns saker han aldrig har kunnat berätta för sin fru. En skuld som tyngt honom i alla år.

Spåren leder till fastlandet. En man hittas död i en glaskista på Kosta Boda Art Hotel. Maria Wern inser snart att det finns en koppling mellan mordet och Justus försvinnande. Men hennes nye chef, Patrik Hedlund, leder utredningen med järnhand och låter henne inte följa sin intuition. Något som visar sig vara ett katastrofalt misstag i jakten på en mördare som fanatiskt följer alkemins principer.

Två danska flickor försvann spårlöst på en färja till England 1985. Många år senare dyker ett foto av dem upp i en gammal resväska i en second hand-butik i den lilla engelska kuststaden Brine.

Journalisten Nora Sand som arbetar i London för den danska tidningen Globalt börjar nysta i historien. Hon beger sig till Danmark för att undersöka flickornas brokiga bakgrund på en ungdomsinstitution. Snart dras hon in i ett fall med en ohygglig seriemördare som avtjänar ett livstidsstraff på det beryktade fängelset Wolf Hall. Samtidigt som hennes ungdomskärlek dyker upp oväntat i London gräver Nora så djupt i det gamla fallet att hon till sist får anledning att frukta för sitt liv.

Lone Theils har skrivit en skräll till deckardebut!

Gideon Davies, en gång ett musikaliskt underbarn, numera 28-årig violinvirtuos, får ett sammanbrott under en konsert. Han kan inte längre spela. Under sitt sökande efter hjälp gör han allt mer fasansfulla upptäckter.

Familjen han vuxit upp i har offrat allt för att han skall få den utbildning han behöver, men man har också undanhållit honom sanningen — sanningen om hans föräldrar och syskon och den verkliga orsaken till varför modern övergav hemmet.

Gideon söker sig allt längre tillbaka i tiden för att upptäcka vad som hänt och vem han är. Han litar blint på att modern skall berätta allt för honom när han hittar henne. Men innan de hinner träffas blir hon överkörd och omkommer i en smitningsolycka, som så småningom visar sig vara överlagt mord.

För att klara upp mordet kallas Thomas Lynley in tillsammans med Barbara Havers och Winston Nkata. Nu nystas märkliga förbindelser upp bakåt i tiden — trådarna leder bland annat till ett tjugo år gammalt mord.

När så ytterligare två mord inträffar skruvas intrigen åt ännu ett varv. Finns det ännu mera i det förflutnas dunkel som måste fram?

Elizabeth Georges romaner går ut i miljonupplagor i hela världen. I Sverige har hon allt sedan debuten vunnit en mycket stor och hängiven läsekrets. Minnets labyrint är hennes elfte kriminalroman.

Den 20-årige ukrainaren Alexander Perchov får i uppdrag att vara översättare åt en ung amerikan vid namn Jonathan Safran Foer. Foer anländer till Lvov med ett gulnat fotografi i handen för att söka efter byn Trachimbrod och den kvinna som räddade hans morfar från
nazisterna.

I en skruttig bil och med Alex halvblinda farfar som chaufför och dennes övererotiska hund Sammy Davis Junior Junior reser de runt i öde öststatslandskap på jakt efter det förflutna. Berättelsen om denna resa skildras av Alex på en oefterhärmligt bruten engelska som han lärt sig med hjälp av en föråldrad synonymordbok.

Parallellt följer Jonathans berättelse om Trachimbrod, en krönika i bästa Singeranda, som tar sin början 1791 då byn blir till och slutar 1941 då nazisterna gör slut på allt och alla. Mot slutet löper dessa två spår samman i en punkt som får avgörande betydelse för dem alla tre.

Jonas Modig har fått mycket fin kritik för sina diktsamlingar. Nu är han tillbaka med lyrik som tar sitt avstamp i årstidsväxlingarnas ofrånkomlighet.

Varje år infinner sig samma sak: tillståndet då hösten sakteliga går över till vinter. Då den prövande första snön blir ett förebud om längre nätter och om frostens ihärdighet att krypa in i mellanrummen och täppa till andningshål och flyktförsök. «Nedsövda som björnar, med begränsade kroppsfunktioner, dröjer vi oss igenom blanka dagar, lika varandra intill förväxling, oräknade, enstaviga och färglösa.» Inne i huset tvingas tanken ta ställning till årstidsväxlingarnas ofrånkomlighet.

Jonas Modigs nya diktsamling, Vinter i sommarhuset, börjar i ett vinterlandskap och resonerar lågmält om det som är nära och det som är onåbart, tills höstmörkret åter sänker sig över samma landskap. Om den föregående samlingen Radfall (2009) skrev poeten och kritikern Eva Ström: «Inte ett ord för mycket. Inte ett ord som inte bär. Så kan man karakterisera Jonas Modigs fullödiga diktsamling, en bok att återkomma till, att vistas i.»

Esaias Tegnér var 56 år och stod på krönet av sin bana när han 1834 förälskade sig huvudlöst i den mer än trettio år yngre Emili Selldén. Han var nationalskald, biskop, riksdagsledamot, en av De Aderton och liderlig som få. Stewe Claesons porträtt av den åldrande mannens lidelse och leda är varmt och präglat av en förstående humor. Sällan har vi kommit skaparen av Det eviga och Fritiofs saga så nära som här.

Sex år senare sitter han på hospital i nordtyska Schleswig och botar en djup depression. Det är mellan dessa stationer som berättelsen växlar. Det är inte lätt att vara poet. Eller biskop. Eller medelålders man.

Stewe Claesons porträtt av Tegnér är präglat av ömhet och förståelse. Han skildrar biskopens lidelse och leda och lyckas samtidigt frammana skarpa och färgrika bilder av 1800-talets Sverige mellan supkalas på lantliga prästgårdar och kungamiddagar i huvudstaden. Och bilden av det svenska brännvinsbordet växer till en symbol för livet självt: fyllt av rikedom och överflöd, men farligt och helt utan ordning.

I Värme (1980) gör läraren Göran entré i Sigrid
Combüchens romanvärld. Natten till sin trettionionde
födelsedag försöker han precisera sin och i någon
mån sin generations livssituation. Han gör en både
granskande och lyrisk beskrivning av sin barndom och tidiga ungdom i Malmö och Sundsvall och gestaltar
uppväxtårens känslor och stämningar.

På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler
återutgivningar i denna serie. Finns även som e-bok.

Per Agne Erkelius (1935–2010) föddes i Torsåker, Gästrikland, mitt i det ”Järnbäraland” som utgjort miljön i flera av hans romaner. Han debuterade 1961 med den självbiografiska romanen Städerna vid havet och efter att under flera år ha varit folkhögskolelärare kunde han 1974 vara författare på heltid. I sina tidiga romaner skildras ofta olika aspekter av hur det är att vara ung i början på 1960-talet. Det stora genombrottet kom med Fotografen (1976), som också blev den första delen i en trilogi — där även Drömmen om Johannes (1978) och Minnet av Nanny (1985) ingår — som har faderns fotografier och efterlämnade dagböcker som utgångspunkt. Romantrilogin ger en detaljskarp och levande bild av livet i ett litet samhälle på den svenska landsbygden från början av 1900-talet och femtio år framåt. Även den senare romanserien Himlavagnen (1991), Efterträdaren (1992) och Orgelspelaren (1995) bär tydliga självbiografiska förtecken. Utifrån huvudpersonen, den medelålders författaren Leo Kammar, s Johannes finns inte längre i livet, han dog 24 år gammal under en emigrationsfärd till Amerika. För Markus, den kvarlevande brodern, representerar Johannes drömmen om ett möjligt liv. Men Johannes liv visar också på ett förhållningssätt till olyckan som ger Markus kraft att uthärda när svårigheterna sätter in. Drömmen om Johannes (1978) är den fristående fortsättningen på Fotografen. På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler återutgivningar i denna serie. Finns även som e-bok.

Präst i Karesuando lappmark och Pajalas nybyggarland; stridbar nykterhetsivrare och social reformator; internationell ryktbar botanist och naturforskare — Lars Levi Laestadius är en genial och sällsamt mångtydig gestalt i det svenska 1800-talet.

I Ropandes röst tränger Bengt Pohjanen ner i denna livsgåta, efter mångåriga studier och med osedvanlig konstnärlig inlevelse. Han målar ett blodfullt porträtt av läsarprästen, av troskampen, och biskopsförhören, de hisnande visionerna och feberdrömmarna, strövtågen i ödemarken och de vetenskapliga striderna, de märgrika predikningarna och den ensliga förtvivlan … Hans bok är en betydande litterär satsning.

Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer.

Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

Per Agne Erkelius (1935–2010) föddes i Torsåker, Gästrikland, mitt i det ”Järnbäraland” som utgjort miljön i flera av hans romaner. Han debuterade 1961 med den självbiografiska romanen Städerna vid havet och efter att under flera år ha varit folkhögskolelärare kunde han 1974 vara författare på heltid. I sina tidiga romaner skildras ofta olika aspekter av hur det är att vara ung i början på 1960-talet. Det stora genombrottet kom med Fotografen (1976), som också blev den första delen i en trilogi — där även Drömmen om Johannes (1978) och Minnet av Nanny (1985) ingår — som har faderns fotografier och efterlämnade dagböcker som utgångspunkt. Romantrilogin ger en detaljskarp och levande bild av livet i ett litet samhälle på den svenska landsbygden från början av 1900-talet och femtio år framåt. Även den senare romanserien Himlavagnen (1991), Efterträdaren (1992) och Orgelspelaren (1995) bär tydliga självbiografiska förtecken. Utifrån huvudpersonen, den medelålders författaren Leo Kammar, s Berättelsen om Nanny gestaltar minnets roll i våra liv. Genom att försona oss med vårt förflutna och hålla det levande kan vi kanske bättre uthärda vårt nu — det är till slut Nannys insikt. Minnet av Nanny (1985) utgör en höjdpunkt i Per Agne Erkelius författarskap och är en fristående fortsättning på Fotografen och Drömmen om Johannes. På www.norstedts.se/standigtaktuella

En kvinna, övergiven av sin älskade, skriver i hundra dagar. Minnen från en uppväxt blandas med ögonblicksbilder från ett vintrigt Stockholm och med den starka smärtan i uppbrottet. Starkt belysta fragment, som från en sönderslagen spegel, skapar ett egenartat ljus i skildringen av en oväntad kärlek.

Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer.

Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

«Detta är en berättelse om några människor i ett skolhus i norra Blekinges skogsland på 30-talet — ett sådant som det där mina föräldrar började sina lärarliv och möttes. Den är delvis en kärleksförklaring till dem och deras värld. Men också ett stycke svensk socialhistoria, med stark aktualitet i dagens strömningar av etnocentrism, fundamentalism och grumliga rasfördomar. Främst är det dock berättelsen om Eilert Stavh, pojken med Horntrollet, i en tid då rasbiologin halvt förblindade den sociala ingenjörskonstens företrädare även i demokratierna. Min målsättning har varit att berätta hans historia så konkret och spännande som möjligt. Och försöka ge liv åt sådant som brukar förloras i utredningar och statistik. Jag vet inte om jag lyckats. I vilket fall har jag längs vägen fått en allt större respekt för min hjältes sätt att betrakta världen och dess utmaningar.» /Per Odensten

Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer.

Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

Statsminister Per Albin Hansson och hans regering tar i början av 1943 emot en österrikisk rabbin som erbjuder
Sverige en plan för att rädda tusentals judiska barn ur ghetton och läger nere i Europa. Utifrån denna händelse
med verklighetsbakgrund väver Per Agne Erkelius i En sorts fred (2004) en berättelse där Per Albins och regeringens tvekan och dubbelspel blottläggs.

På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler
återutgivningar i denna serie. Finns även som e-bok.

Är kärleken möjlig? Kan en man någonsin förstå en kvinna? Det är själva grundfrågan i Agneta Pleijels stort anlagda kärleksroman Lord Nevermore (2000). I romanen får vi följa två unga polacker som vid första världskrigets utbrott ger sig ut i världen tillsammans. Ödet vill att de skiljs åt men deras djupa vänskap ligger kvar som en klangbotten boken igenom. Båda blir berömda, men är de lyckliga?

På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler återutgivningar i denna serie. Finns även som e-bok.

Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer. Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

I Världens sista roman (2007) spelar Daniel Sjölin huvud­rollen. Som sig själv? Knappast. En alkoholiserad författare som jagar sin förvirrade mor från Dalens hospice till Mariefred. Vad gör man när självbekännelsen blir mer och mer osannolik, när man drabbas av ett mirakel i romanens slut, ett mirakel som är större än hela litteraturen? Man skriver världens sista roman. I den måste fiktionen dö.

Per Odensten är född och uppvuxen i Karlskrona, och har tidigare arbetat som folkhögskollärare i Småland. Han debuterade 1981 med Gheel, den första delen av en planerad romandiptyk. Den nominerades 1982 till Nordiska rådets litteraturpris och har översatts till flera språk. En lampa som gör mörker, den andra och fristående delen av Gheel-diptyken, kom ut 1999 och fick både Svenska Dagbladets litteraturpris och Svenska Akademiens Doblougpris. Odenstens senaste roman, Horntrollet, utkom 2007. Vänterskans flykt är en berättelse om den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson och hennes sista tid i livet. Svårt sjuk ser hon genom feberdimmorna ryggtavlan på en ung kvinna, en finstrykerska som fått arbete några dagar hos familjen. När flickan vänder sig om, ser hon sin egen ungdom återspeglad i flickans ansikte, och hon väver en berättelse om den sjuttonåriga Abigail Bates — ett liv som skulle kunna ha varit hennes. Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer. Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

»Hurdan var han egentligen, din far?« Frågan tycks oskyldig, men för den kvinna som för ordet i Carola Hanssons nya roman åstadkommer den ett jordskred. Plötsligt inser hon hur lite hon vet om den fåordige men älskade fadern som varit död i tjugo år. Vem var han då? Hon påbörjar ett sökande som snart lika mycket kommer att inbegripa tingen han omger sig med som den tid i vilken han formats.

Frågorna ställs medan modern, som fortfarande lever, sakta men säkert går in i ett mörker där språket upplöses och minnena förvandlas till fantasier och drömmar. Besöken hos modern, skildrade med ömsint saklighet, varvas med försöken att fixera bilden av fadern.