Berget, staden och kärleken är en relationsroman i feelgood anda där läsaren får följa händelserna i en familj under den pågående samhällsomvandlingen i gruvstaden Kiruna.
Per, en medelålders man som är gift och far till två söner befinner sig mitt i denna samhällsomdaning och vid tiden för denna berättelse är nu stadens centrala delar hotade. Vissa bostadsområden i samhället måste utrymmas och rivas. Stora delar av centralorten måste omlokaliseras och en ny stadskärna är under uppbyggnad tre kilometer öster om stadens nuvarande centrum. Tusentals Kirunabor är eller kommer att beröras av denna stadsflytt. Stadsomvandlingen präglar till viss del vardagslivet för de flesta människor i samhället. Inte på så sätt att invånarna dagligen bekymrar sig över sin framtida situation, men känslan finns där, likt en diffus förnimmelse av att nya tider stundar, på gott och ont.
Även i Pers privata liv råder det en omdaningens tid. Äktenskapet knakar i fogarna och Per kastas ut för ett mentalt stup, förvirrad över framtiden och orolig för hur det skall gå för sönerna. Nya relationer dyker upp runt hörnet, men Per är villrådig. Fler tråkiga och sorgliga episoder utspelar sig innan Per återigen kan se framtiden an med en ljusare blick.
Min blick stannade till över kyrkparken. Så många gånger jag som barn hade strövat runt där. Åkt skidor på vintern, lekt cowboy och indian med kamrater, ilat fort igenom parken när det mörknat i rädsla att Hjalmar Lundbom skulle resa sig ur sin grav. Bara tanken på alla minnen gjorde mig förstämd. Kyrkan skulle snart flyttas och med den minnena. En kyrka går väl an att flytta, tänkte jag. Men, hur flyttar man minnen?
