Träd bär på berättelser och traditioner, och representerar ljuva platser i sånger och dikter. Vi tar dem för givna i vår närmiljö — först när de försvinner inser vi hur mycket de betytt för oss.
Denna bok handlar om vår långa och ömsinta historia med två av dessa träd: almen och asken. Men särskilt handlar den om denna vänskapsrelations våldsamma uppbrott under de senaste decennierna. Våra barn kommer inte få vara med om några almstrider, för det kommer inte att finnas några almar kvar att slåss för i framtiden. Sjukdomar härjar hos båda arterna och har nästan utrotat almen som stort träd. Asken angrips på två fronter och kan snart vara lika illa ute. I Nordamerika är situationen ännu värre.
Orsaken till trädens död är att insekter och svampar som levt på släktingar i en annan världsdel, följer med när vi människor transporterar arter över jordklotet. På samma sätt som covidviruset spreds över världen, förs dessa potentiella angripare till nya platser. Hemmavid gjorde de ingen skada, där har träden utvecklat immunitet, men på de nya platserna har träden inget skydd. De blir sjuka och dör i mångmiljontal.
När almen tystnar är en hyllning och en sorgesång över träden vi älskar, och en svidande vidräkning med vår direkt avgörande roll i deras död.
