Han håller telefonen i handen. Jag hör signalerna gå fram. Jag gråter och ber honom berätta vem han ringer till. Han lägger på luren och förklarar lugnt att det var psykakuten. Gör inte slut, snyftar jag i hans varma famn. Han för långsamt mitt huvud mot hans mun och med sammanbitna tänder säger han: Glöm inte en sak. Det är du som är sinnessjuk i det här förhållandet, inte jag. Tillslut tror jag på honom. Tillvaron blir en nedåtgående spiral och den psykiska misshandeln är på väg att kosta mig livet. Men bara nästan, jag klarade mig och lyckades ta mig ur den destruktiva relationen.
