Nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden till Jean Genets Tjuven och kärleken.
Om Tjuven och kärleken av Jean Genet:
»Genet skapar en egen värld som ofta översvämmas av en brinnande skönhet. En mörkt högtidlig glans som inte mycket i den moderna litteraturen kan tävla med.« | BENGT HOLMQVIST
Tjuven och kärleken skrevs i fängelse 1942, på den bruna papp som fången Jean Genet förväntades göra påsar av. Romanens hjälte och hjältinna är Divine, som introduceras med sin död och begravning. Innan hon dog, av lungsot, levde hon i en vindskupa med utsikt över Montmartres kyrkogård. Hit tog hon sina älskare från Paris undre värld; ett persongalleri ur Genets eget liv.
Berättarstilen är beat för de dömda. Genet inverterar kristen moral med helgonförklaringar av mördare och hallickar. Ondska bemöts med en poetisk kärlek som aldrig förklarar sig. Det är världens räddning enligt Genet, tvetydigt benämnd: une marche vers l'homme.
Notre-Dame des Fleurs [1943] är en av den franska litteraturens största klassiker. Här i översättning av Nils Kjellström och med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden.
JEAN GENET [1910–1986] var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet och essäist. Vid sidan av sitt författarskap var han politisk aktivist och stödde den algeriska befrielserörelsen, vistades i månader i palestinskt flyktingläger i Jordanien, samt besökte Svarta pantrarna i USA.
