Var han ett geni? Eller bara en osedvanligt ambitiös ung man, med ett faderskomplex och en ofördelaktig härkomst i bagaget? Och hon? Så blyg, så försynt. Vad drev henne att bli den första kvinnan att doktorera i kemi i sitt land? Fast en sak var ändå uppenbar: De var som skapta för varandra … Eller?
Fritz Haber. Clara Immerwahr. Två unga människor som växte upp under den mest löftesrika av tidsåldrar, i den mest framgångsrika av nationer — det kejserliga Tyskland.
Han var nära vän till Albert Einstein och hela tiden nära att lösa gåtan om hur man skulle kunna lösa jordens försörjningsproblem. Hon var uppvuxen i en varm, välbärgad och stöttande familj, som bistod henne i alla hennes extraordinära strävanden.
Allt borde ha varit perfekt. Om det inte vore för att den mest framgångsrika av nationer var en bomb som väntade på att brisera. Om det inte vore för att en ung judisk man, som älskade sitt land, och som inbjöds att leda “kejsarens akademiska gardesregemente”, inte kunde välja rätt mellan stor vetenskap och blind patriotism.
Lena Einhorn har i «Geniet från Breslau” skrivit en fascinerande och gripande historia om ett turbulent äktenskap under de årtionden då mänskligheten gick från löftesrika framtidsutsikter till det ödersdigra första världskriget.
