På en hänförande prosa skildrar en av Europas ledande poeter sin väg fram till språkets, musikens och filosofins innersta rum. Vägen dit är både vindlande och knackig, leds via studentåren i Krakow och kommunistregimens tilltagande och nyckfulla övergrepp på den fria tanken. Adam Zagajewskis egen resa blir till en skildring av ett Europa som fastnat i ett politiskt dödläge och som genom att försöka sätta bojor på den fria tanken också hotar allt som den unge vetgirige mannen står för.
Trots allt: större än politiken är alltid poesin, språket, litteraturen. Nu i efterhand blir Zagajewskis personliga skildring en hyllning till poesin och den fria tanken – men också en påminnelse om hur politiska övergrepp får konsekvenser för den enskilda tänkande människan.
