Året är 1942. En ung man från Schweiz anländer till Berlin. På en konstskola möter han en ung kvinna och de blir ett par.
Medan mörkret tätnar över Europa dansar de bort långa nätter på förbjudna jazzklubbar. De dricker cognac, röker och rör sig genom staden som vibrerar av rykten, stämningar och udda karaktärer. De är unga, förälskade, i en värld som befinner sig i undantagstillstånd.
En dag knackar kvinnan på hans dörr. Hon har blivit misshandlad och hennes hår har rakats av. Hon säger:
“Jag har inte sagt sanningen till dig.”
