Jag heter Lennart men kallas för Lordi. Jag gillar rosa.
I Tove Berggrens debutroman får vi följa en helt ovanlig kille under ett händelserikt läsår. Med humor, värme och träffsäkerhet filosoferar Lordi över livet, döden och universum. Om varför syskon retas och föräldrar säger att de diskuterar när de egentligen bråkar. Och om att det kan kännas som en sol i magen när någon man tycker om skrattar.
Hej. Den här boken är min första dagbok i livet.NOT.Det är min syrras dagbok som jag har snott. Så nu är det min loggbok istället.Lennart Lordis loggbok.Gatan som jag bor på heter Vintergatan. Fast det är en grusväg. Det är en sån sak i livet som är svår att förklara. Jag funderar på ganska mycket som är svårt att förklara. Till exempel universum och planeterna och att alla människor på jorden egentligen är med i samma lag, fast vissa alltid får sitta på bänken.Och ibland funderar jag på hur min pappa nästan blev uppäten av en haj och det var nära att jag inte blev till.Tänk det.Då hade du inte kunnat läsa min loggbok. Men det kan du nu. Hoppas du gillar den.Klart slut./Lennart Lordi
«Att få lära känna Lennart, kallad Lordi, var verkligen roligt! /…/ Riktigt roliga böcker är en bristvara, men här har Bert, Sune och Greg fått sällskap. Det finns även släktskap med Tzatsiki. Tove Bergren lyckas skriva både roligt och allvarligt på samma gång. /…/ Tove Berggren är definitivt en författare som kommer att skriva många bra böcker!» www.bokpratarna.blogspot.se
Illustratör: Marcus Olsson
