Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt Dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat Ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna.
Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas. En svensk läsare associerar lätt till såväl Balzac som Proust.
I »Guldåldern« får vi stifta bekantskap med den mäktiga Jiasläkten under en tid av välmående och makt. Huvudpersonen Baoyu föds med en jadeamulett i munnen släktens palats, där han lever som »tillvarons lätting«, beskyddad och omgiven av huvudsakligen kvinnliga släktingar och vackra tjänsteflickor. Två kvinnliga släktingar, den bräckliga men stingsliga Daiyu och den präktiga Baochai, flyttar också in i palatset. Baoyus skolgång kantas av tragiska dödsfall, hans poetiska talang ger sig till känna och han läser förbjuden litteratur, men mobbande flickor och en krävande far dämpar hans entusiasm, samtidigt som häxkonster hotar hans liv.
Översättning, inledning och kommentar av Pär Bergman.
Illustration av Giuseppe Castiglione, ur serien Immortal Blossoms in an Everlasting Spring (1722 — 1735)
