Markus Torgeby är löpartalangen som 20 år gammal bosatte sig i en kåta i den jämtländska skogen. Där levde han under fyra år som en eremit. Så vad var det som fick honom att lämna allt? Och vad lärde han sig av att leva ensam i skogen? I Löparens hjärta berättar Markus Torgeby, idag en vuxen man med fru och barn, gripande om uppväxten där han alldeles för tidigt fick ta ett vuxenansvar för sin sjuka mamma. På Öckerö, en av Sveriges två kommuner utan fast förbindelse med fastlandet, höll väckelsepredikanterna ännu befolkningen i sitt grepp. Att springa ensam över klipporna var hans mentala frizon och räddning. När Markus upptäcktes av en tränare som ville lyfta honom till Europaeliten blev även idrotten ångestladdad och krävande. På ett träningsläger kollapsade hans fotvalv. Löparens hjärta handlar om att våga gå sin egen väg och den kraft som finns att hämta i ensamheten och naturen. Markus Torgeby vänder sig till alla som har funderat på att kliva av ekorrhjulet, och ställer sig frågande till mycket av det som vi andra tar för självklart — inklusive den löpartrend som svept över Sverige de senaste åren.
