Simon sväljer tvåhundra tabletter, dricker två flaskor vin och kör iväg med bilen. När barndomsvännen Peter senare kommer till sjukhuset tycker han att Simon på ett märkligt sätt ser likadan ut som när de kände varandra. Han liknar ett barn. Peter ser till att Simon får en specialistbehandling där man funnit på ett sätt att på teknisk väg gå in i andra människors medvetande och uppleva exakt vad de har upplevt. Det visar sig att institutet drivs av ytterligare en barndomsvän, Lisa Skærsgaard, vars båda föräldrar omkom i en olycka när hon var liten.
Tiden på institutet blir ett sätt för Peter att verkligen lära känna både Simon och Lisa. Kanske finns ett sätt där traumatiska händelser blir en väg till att komma nära en annan människa — så pass nära att alla gränser suddas ut och konsekvenserna blir vittomfattande.
Peter Høeg har sedan sin debut som författare 1989 mutat in ett alldeles eget rum i den samtida nordiska litteraturen där han blandar naturvetenskap, spänningselement och skarpa personporträtt.
