Rickard slöt ögonen. Han visste att det var över. Tyst bad han den enda bön hans föräldrar lärt honom. Gud som haver flocken kär, se till mig som vilsen är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går. Den som syndar straffas hårt.Sedan var han på andra sidan, där allt är svart. Och krälar.