I den mörka och psykologiskt skälvande kortromanen Spelaren dras den unge privatläraren Alexej Ivanovitj allt djupare in i konflikterna som hans arbetsgivares — en före detta rysk general — spelmissbruk förorsakat. Generalens kalla men tilldragande dotter Paulina får med attraktionens kraft Alexej att satsa pengar på casinot; även kärlek är ett farligt spel. Alexej blir snart varse att det enda sättet att betala tillbaka en skuld är att spela med de förlorade pengarna, och när spelandet väl har satts i rullning är det omöjligt att sluta.
I svensk översättning av Ellen Rydelius, bearbetad av Eva Alexandersson.
FJODOR DOSTOJEVSKIJ [1821–1881] är mästaren från S:t Petersburg, en av de största romanförfattarna genom tiderna. Hans mest inflytelserika verk är romanerna Brott och straff [1866], Idioten [1869], Onda andar [1872] och Bröderna Karamazov [1880]. Dostojevskij färdigställde Spelaren [1867] under en strikt deadline då han hade egna spelskulder att betala tillbaka.
