”Vissa dagar kan jag leva med sorgen och saknaden. Men idag är en sådan där dag då till och med regndropparna skär mig i bitar när jag tänker på aldrigheten och det faktum att vi aldrig mer kommer ses. En sådan där dag då jag inte tror på livet efter döden. Evigheten. Då jag inte tror på att vi ses igen.”
En gråmulen novembereftermiddag hittar Louise sin lillasyster död och hennes liv förändras för alltid. Framtiden slutar att fyllas med drömmar och dagarna passerar en efter en.
Femton år senare har Louise gjort allt som förväntats av henne, pluggat, skaffat sig ett jobb och söker nu efter kärleken.
En dag möter hon Gabriel, mannen som flydde från kriget i Libanon och som tonåring förlorade sin mamma. Istället för att förbanna livet för sina orättvisor lever han det så fullt ut han kan eftersom han anser att det är hans skyldighet. Han som har chansen.
Kan två personer med så olika syn på livet mötas och leva tillsammans eller är det en omöjlighet?
