»Hur kan en bror någonsin förstå en syster?«
Efter en vårutflykt till Blå Jungfrun i Kalmarsund blir en flicka ensam kvar på ön. Hon återfinns aldrig. Minnet av henne hemsöker brodern, medan föräldrarna gör allt för att glömma. Han samlar och ordnar sina minnen, försöker förstå det oförklarliga, men historien verkar sakna både början och slut. Och från hamnen ropar Annika på honom.
»Det börjar med att hon simmar mot fyren. Halvvägs hemma. Båten vänder inte åter. När hon vaknade ur sin sömn var hon så kall att vattnet kändes varmt när hon vadade ut. Skor och jeans blev blöta, hon slant på stenarna, dök med huvudet före. Hon är inte rädd för vatten, det har alltid känts mer rätt än luft, inte lika kvävande och tryckande. Hon simmar bort, inte till.«
Anna Winberg bor på Öland. Jungfruön är hennes andra roman.
