Nyarlathotep
Så kom Nyarlathotep vandrade ut ur Egypten. Ingen kunde säga vem han var, men han såg ut som en farao. Han sade att han hade rest sig ur tjugosju århundraden av mörker, och att han hade hört meddelanden som inte var av denna värld. In i de civiliserade länderna kom Nyarlathotep, svartmuskig, smal och olycksbådande. Han talade mycket om vetenskaperna — om elektricitet och psykologi — och gav mäktiga uppvisningar som lämnade hans åskådare mållösa, men som fick hans berömmelse att svälla över alla bräddar. Människor rådde varandra att gå och se Nyarlathotep, och ryste. Och dit Nyarlathotep reste, försvann all vila; för småtimmarna slets sönder av mardrömsskrik.
Den onda prästen
Jag visades in i vindskammaren av en allvarlig herre med diskreta kläder och ett järngrått skägg, och han sa till mig:
”Ja, han bodde här — men jag råder er att inte röra något. Er nyfikenhet gör er tanklös. Vi kommer aldrig hit på nätterna, och det är bara på grund av hans vilja som vi behåller det som det är. Jag hoppas att du inte stannar tills efter mörkret lagt sig. Och jag ber dig att låta bli den där saken på bordet, den som ser ut som en tändsticksask. Vi vet inte vad det är, men vi misstänker att den har något att göra med vad han gjorde.”
H.P. Lovecraft (1890–1937) var en av de stora pionjärerna inom skräckgenren. Han är mest känd för att ha skapat Cthulhu-mytologin, där människan är liten och betydelselös i ett ofattbart stort universum, fyllt med likgiltiga eller fientliga urtidskrafter.
Lovecraft hade en begränsad läsekrets under sin livstid men hans verk har efter hans död kultförklarats och är en outtömlig källa till inspiration för såväl författare som filmskapare. Han anses allmänt vara en av 1900-talets mest inflytelserika skräckförfattare.
