Novellen En vinterlek handlar om att vara ung: Om en plötslig återförening, om revanschlust och om att hämnas ett brustet hjärta.

”Det måste väl vara skolavslutningen i nian”, säger jag. ”Som vi sågs senast.” Då skrattar han till igen. ”Snart sju år sen va? Det är rätt sjukt.” Han hade långa fingrar redan då. Runt mina handleder gick de omlott, omöjliga att bända loss. Nu håller han ölglaset stadigt medan ett finger spretar ut i en pendelrörelse mellan mig och Josefine, som sitter kvar på barstolen, försjunken i sin mobiltelefon. Så nära. Jag lyckades förflytta mig max tio meter innan Gabriel hann upp mig. ”Så, är ni …?” Och jag känner mitt hjärta slå.

Jonna Fransson