Det sista solot är en roman om hur vi lever våra liv – och hur vi dör.

En försommarkväll i slutet av 1960-talet kliver den holländske jazztrummisen Sjon Kastelein ur en turnébuss mitt i Stockholm. Han blir förtjust. I staden, den möjliga framtiden, och i Eva, som han träffar samma kväll. Kärleken är stor och tillsammans vill de skapa ett liv, där det är ljuvligt lätt att andas. Framåt, uppåt. Trumvirvel på det. Sjon friar och Eva blir gravid.

Problemet är att Sjon redan har en fru. Och ett barn som just har fötts.

Barnen ska bli fler, äktenskapen likaså. Vi följer i spåren av Sjon genom ett Sverige i förändring. Bergsjön, Husby och Hornstull. Jazz och hiphop. Kärlek och svek.

Vi landar i 2010-talets mitt. En brokig syskonskara samlas för det de kallar för Cirkus Kastelein. Pappa Sjon är i stan. Lammet är serverat, jazztobaken framplockad och skratten rullar runt bordet. Men så frågar Sjon: Hur är det med Eva?

Boken innehåller nyskriven musik av Ane Brun, låtarna The Last Breath och Fingerprints.

Jennie Dielemans