1656 bannlystes filosofen Baruch Spinoza från Amsterdams judiska samfund. I ett klassrum på Manhattans Lower East Side år 1967 lyssnar Rebecca Goldstein hur lärarinnan på hennes judiska flickskola beskriver filosofens idéer i hätska ordalag. Vid 23 års ålder var Spinoza världens mest kända judiska kättare. Han skulle sedan komma att skapa ett av historiens mest ambitiösa filosofiska projekt. Hans efterföljare återfinns idag bland forskare inom allt från neurobiologi till strängteori.
I Spinoza och jag undersöker Goldstein, skönlitterär författare och professor i filosofi, människan bakom teorierna och rationaliteten. Hon väver skickligt ihop sina egna erfarenheter från uppväxten i en judiskortodox familj i efterdyningarna av Förintelsen, med Spinozas personliga historia. Enligt Goldstein spelar traumat från inkvisitionens judeförföljelser, och de tvångskonverteringar som de resulterade, en viktig roll i Spinozas filosofi. Hans texter ska ses som ett genmäle inte i första hand på bannlysningen mot honom själv, utan på Europas första experiment med radikal antisemitism. Vi får här lära känna en mänsklig Spinoza, som på samma gång är en hjälte och en kättare. Det är en Spinoza som framstår som förvånansvärt nutida aktuell för vår egen osäkra tid.
