Förnuftet sägs vara en unik egenskap för oss människor, grunden för vår kunskap och visdom. Men om förnuftet är så viktigt, varför har det inte utvecklats hos andra djur? Om förnuftet är att lita på, varför har det gett upphov till så mycket nonsens?
Förnuft och fördom skrotar idén om det ensamma geniet. Hugo Mercier och Dan Sperber argumenterar för att förnuftet är en kollektiv färdighet som utvecklats för att övertyga andra, bedöma olika argument och motivera våra handlingar. Författarna förklarar de svagheter och styrkor som länge har förvirrat filosofer och psykologer — varför förnuftet är partiskt till fördel för sådant som vi redan tror på, varför det bidrar till förskräckliga idéer men ändå är oumbärligt för att sprida bra idéer.
Med ett förord av Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.
