Blek låga är den intrikate romanbyggaren Vladimir Nabokovs kanske mest intrikata roman. Till det yttre är den en kommenterad utgåva av en 999 rader lång dikt av den amerikanske poeten John Shade, som nyligen gått bort. Hans granne och kollega Charles Kinbote står som utgivare av den bok som läsaren håller i handen. Men inget är att lita på i denna litterära artefakt: allt är ett raffinerat spel med skuggor, genrer och askar i askar, där varje identitet och varje sanning kan ta ny gestalt eller vändas till sin motsats.
»Att kalla en historia för en sann historia är en förolämpning mot såväl konsten som sanningen«, deklarerade Nabokov en gång. I Blek låga presenterar han sitt mest övertygande — och tankeintensiva — argument för den tesen. Det är ett vidunder till roman som tycks röra sig av egen kraft.
VLADIMIR NABOKOV föddes 1899 i Sankt Petersburg och avled i Schweiz 1977. Hans familj — av förmögen adels-släkt — tvingades lämna Ryssland efter revolutionen och han levde större delen av sitt liv i exil. Efter att skrivit nio romaner på ryska växlade han språk till engelska och vann världsrykte, inte minst tack vare romanen Lolita [1955]. Blek låga utkom 1962.
