På övervåningen i Lindströms hus finner vi ”de rotlösa”, de som sökt sig till staden för sitt uppehälle. Vi får bland annat följa den ryggskadade arbetskarlen Olof och hans nyinflyttade dotter Greta, den unge spinneriarbetaren August samt det gifta paret, Valter och Wilhelmina, och deras sjuka barn. Bleckslagaren Isidor Lindström kallar dem för inhysta men i själva verket är de hans hyresgäster och de som får hans egen familj att överleva ekonomiskt. Lindström själv står med en fot kvar i det gamla samhället då hans faders hantverksskicklighet som bleckslagare skapade en viss ekonomisk trygghet. Nu är det andra tider och det går inte lika väl för Lindström som för hans far.
Dessa människors vardag utspelar sig på spinneriet, på järnvägsstationen och i hemmet. Under några höstveckor präglade av jakt på arbete, pengar och någon att lita på får vi skåda in i livet hos dessa människor under industrialismens införande i en svensk stad. Hur tar man sig framåt i ett läge där alla tycks ha det lika svårt, i en stad av nykomlingar? Vad händer när man inser att samhället man växte upp i inte längre är detsamma och att spelreglerna har förändrats?
