Arkeologernas uppfattning om forntidens människor, deras inbördes relationer och deras sätt att leva har i grunden förändrats under det senaste decenniet. Med ny metodik och med hjälp av tvärvetenskapligt forskningsarbete kan den moderna arkeologin nu dokumentera, analysera och tolka förhistoriska samhällsförhållanden på ett helt annat sätt än tidigare. Den teoretiska debatten har skapat en ölad medvetenhet on olika synsätts betydelse för den arkeologiska tolkningsprocessen. Den forntida människan — individen — har mer än tidigare kommit att ställas i centrum. Förfinade dateringsmetoder, DNA— analyser, arkeoosteologiska aktivitetsstudier av skelettmaterial och dietrekonstruktioner är några av de metoder som revolutionerat arkelogernas möjligheter att i detalj kunna rekonstruera våra förfäders livsvillkor, näringsfång, hälsotillstånd och släktskapsförhållanden. IT-tekniken har också skapat nya möjligheter att dokumentera, analysera och presentera forskningsresultaten. I detta nya tvåbandsverk, som täcker tiden från den senaste istiden till vikingatidens slut, ges en samlas vild av den forntida kultrutvecklingen i Norden liksom om arkeologisk metodik. Sjuttio av Sveriges ledande arkeologer, liksom företräder för en rad naturvetenskapliga discipliner, presenterar sina specialområden i skärskilda faktarutor
Del 1 omfattar tiden från den äldsta stenåldern fram till 1100 f kr.
Del 2 omfattar tiden 1100 f kr till vikingatidens slut.
Göran Burenhult är professor i arkeologi vid Stockholms universitet och verksam vid högskolan på Gotland.
