Samhället öppnar upp för en annan tid och Markus Hansson får äntligen gå från bygdens industri.
Men dagdrömmandet och den uteblivna lönen leder till att han måste flytta in i sitt gamla pojkrum igen. Där ser Markus åtminstone till att städa sin fars dator. Han defragmenterar hårddisken. Allt har en exakt ordning, en speciell plats där datan gör mest nytta.
Men var i livet finns Markus plats? Han tvingas ut i arbete genom åtgärder och hemtjänstvikariat. Han kritar öl hos Mohsen, som driver byns pizzeria. Där möter han högskoleelever med en annorlunda syn på livet och han förälskar sig i Hannah från Göteborg.
Genom hemtjänstvikariatet träffar han människor som också de står utanför och tvingas gå genom förödmjukelser och själslig död. Människor som Östen, den gamle författaren som inte längre får något av det han skriver utgivet. Kan litteraturen och skrivandet bli till en sorts verklighetens defragmentering?
Hör inte allting ihop ändå? är en roman om förnedring, kärlek och spel och om att få fragment på exakt rätt plats. Det är en roman om att vara ung i en norrländsk bruksort med små möjligheter och om att finna modet till att se att vägen därifrån också leder hem.
