DEL I, SOMMAREN 1939 presenterar ön med dess färgstarka invånare och deras vardagsliv med glädje och sorg. Det berättas om kärlek i olika skepnader, barnens lekar och ungdomars idrotter, sjömäns slagsmål och skeppsredarens vidlyftiga affärer och skärgårdsdoktorn och hans goda rikssvenska vän. Sommaren är vacker — som alla somrar på trettiotalet.
På hösten smyger sig världens oro även på sig till ön. Tyskland anfaller Polen, Storbritannien och Frankrike förklarar krig mot Tyskland, Sovjet ockuperar de baltiska länderna och inkallar den finska regeringen till Moskva för överläggningar om Leningrads säkerhet. På ön visste man att nu är det allvar. En stark tro, att Tyskland skulle hindra Sovjet att anfalla, var obönhörligt slut. Finland stod ensam i stormen.
DEL II, KRIGET 1939–1945 inkallas de unga männens till extra repövning i augusti och därefter till det så kallade Vinterkriget, därpå det följande Fortsättningskriget och kriget mot tyskarna.
Öns skola stängs. De manliga lärarna, poliserna liksom alla 19–42 åriga män befinner sig någonstans vid Östra gränsen. Hemma tar kvinnorna över. Ransoneringar, karelska flyktingar, krigsinvalider, hjälte-begravningar följer kriget som alltid. Kärleken i olika former lever dock vidare.
Den så kallade ”Vinterkrigsandan” föddes bland folket. Återuppbyggnad, livet och hoppet om bättre morgondag går dock — som alltid — vidare.
Finland blev kvar som demokratisk republik.
