Det enda Jesper visste om sin pappa var att han hette Stefan. Och att han för sådär 15 år sen stannde till vid hans morfars verkstad för att byta en topplockspackning. Sen gick han upp i rök, och allt mamma ville säga om saken var att “Det var lika bra”.
Men en dag fick Myrans lillebror Egil upp ett spår, som skulle föra dem långt bort från den lilla byn i kanten av E-fyran, där ingenting hände. Till moster Jessicas ateljé i Stockholm och vidare ner i den undre världen.
